Johan Theofron Munktell
Johan Theofron Munktell föddes den 20 mars 1805. Hans far var vid den tiden präst i Kärrbo församling i Västmanland och blev senare kyrkoherde i Irsta. Han förde noggranna dagböcker, som senare blev publicerade. Genom dagböckerna har man fått en inblick i sonen Johans uppväxt. Släkten hade ett meriterat förflutet inom berghanteringen med anknytning till Stora Kopparberg.
Johan Theofron, som tidigt visat tekniska anlag, kom vid 18 års ålder till Stockholm. Där blev han elev hos bergsrådet Gustaf Broling. För att klara ekonomin tillverkade och sålde han räknestickor av buxbomträ och stålpennor. Efter några års praktik blev han 1826 verkmästare på Kongl. Myntverket, där han – ofta med egen insats – moderniserade hela myntmaskineriet. På sin fritid tillverkade han också Sveriges första tryckpress till Lars Johan Hierta på Aftonbladet.
Eskilstuna fristad gav honom 1832 uppdraget att anlägga en mekanisk verkstad, ”där han vore sinnad begagna åtskillige Machiner”. Verkstaden startade i oktober samma år med endast ett fåtal anställda i förhyrda lokaler i hörnet av nuvarande Drottning- och Rademachergatan. Redan 1839 flyttade han verksamheten till egna lokaler på andra sidan ån. Samtidigt blev han tvungen att lära upp maskinarbetare eftersom arbetskraften i huvudsak bestod av hantverkare. På kvällstid och under söndagar började han att undervisa ”begåfvade ynglingar i linearritning och geometri”. Därmed lade han grunden till den regionala tekniska utbildning som sedan utvecklades från Söndags- och Aftonskolan via Maskinfackskolan och Tekniska Gymnasiet till dagens ingenjörsutbildning på högskolenivå.
År 1835 gjorde han en studieresa till England där han träffade John Ericson och även George och Robert Stephenson, alla berömda tekniker och ingenjörer. Det väckte hans intresse för att tillverka lokomotiv. Vid hemkomsten väntade dock ett stort projekt som tog all hans tid och krävde kraftigt ökade resurser, nämligen att modernisera hela maskinparken vid Carl Gustafs Stads Gevärsfaktori. Därmed blev företaget stor tillverkare av verktygsmaskiner, som till exempel svarvar, borrmaskiner, smidespressar och slipmaskiner. Dessa kunde han även sälja till andra kunder vilket bidrog till uppbyggnaden av den svenska mekaniska verkstadsindustrin. I och med att ångmaskins-, lokomobil-, och lokomotivtillverkningen startade i mitten av 1800-talet krävdes en helt ny organisation och utrustning inom produktionen.
Även om maskinerna togs i bruk i allt större utsträckning skedde fortfarande en stor del av arbetet hantverksmässigt i form av smidning, filning och slipning. Eget gjuteri byggdes först 1860.
En annan sak som orsakade bekymmer när produkterna blev större och tyngre var transporterna ut till kund. Eskilstunaån hade för länge sedan upphört att vara farbar för båttrafik. Johan Munktell lät då restaurera kanalen från Torshälla till Eskilstuna och lät samtidigt bygga nya slussar som tillät, efter den tidens mått, stora lastfartyg att ta sig fram från Mälaren upp till verkstadens egen kaj. Riksdagen anslog 100 000 riksdaler för bygget, men Munktell fick skjuta till mer än den summan ur egen ficka för att få arbetet färdigt.
Johan Theofron Munktell var en renlevnadsman som starkt ogillade smedernas ohejdade vana att dricka sig berusade, både på arbetet och på fritiden. För att förhindra missbruket av sprit anlade han ett bryggeri efter bayerskt mönster för tillverkning och utskänkning av starköl. Därmed sägs han vara en av de få människor i landet som ökat nykterheten genom att frikostigt servera starköl.
Han var en varm människa som brydde sig om sina anställda även om han styrde sitt företag med fast hand på ett patriarkaliskt sätt.
Under hans tid startade ”Arbetarnas Sjuk- & Begrafvnings Cassa” som lär vara den äldsta fortfarande aktiva sjukkassan i landet. Munktell utvecklade sitt företag till ett av landets största och han drev det långt in på sin ålders höst. Verksamheten ombildades till aktiebolag 1879 då sonen övertog posten som företagschef och systersonen blev verkstadschef. Johan Theofron var dock dagligen verksam i fabriken fram till sin bortgång den 4 juli 1887.
Har du tid att gräva ner dig?
Vi har samlat all information och fakta om våra samlingar i arkivet.